Våffeldagen, kvinnodagen, födelsedagen, juldagen, alla hjärtans dag, namnsdagen..Varför är vi så starkt beroende av dagar? Jag tror faktiskt att i grund och botten så är traditioner osunda. Det får oss att prioritera fel saker och de får vår egoism att växa. Dagarna kan vara så viktiga för vissa så man är beredd att dö för dom. I synnerhet religiösa – vet ni det finns kristna församlingar som tycker det är så syndigt att jobba på lördagen (sabbaten) att vi riskerar att gå förlorade och brinna i helvetet. Men även om vi inte har en religion som styr oss så är vi ofta styrda av traditionella dagar. Vi som inte har någon lust till dessa dagar hamnar ofta lite på sidan om.
Om våra liv hela tiden ska kretsa kring vissa dagar- hur kan vi då känna oss fria och att fånga dagen? Carpe Diem som så många säger.. Idag liksom de allra flesta dagarna så skiter jag i våfflorna, men sedan bör jag inte glömma bort min mammas födelsedag på söndag, det skulle hon inte gilla.
Jag gillar vardagen – den är lite underskattad och bortglömd !
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar